Stormen som drog fram över sydsverige i januari förändrade över en natt förutsättningarna för såväl produktions- som naturvårdsplaneringen i skogen. För många skogsägare innebar "Gudrun" en personlig tragedi med förödande ekonomiska konsekvenser. Ett batteri av stödåtgärder har diskuterats och löften om stöd för enskilda har utlovats. Tyvärr tycks mycket lite nå fram till de personer som nu tvingas sälja sin skog till underpriser. När uppröjningen väl är avslutad återstår för dem arbetet med att föryngra de stora arealer kalmark där såväl produktion som naturvårdshänsyn blåste bort.

Skogsvårdsorganisationen analyserar nu situationen och gör kalkyler över föryngringsarealer, behov av maskiner, plantor m.m. Det är nog inget allt för djärvt antagande att slutsatsen blir: akut brist på alla resurser. Stormröjningen i sig kommer att ta mycket maskiner och personer från återbeskogningen, markägarnas pressade ekonomi och stora arbetsbörda begränsar möjligheterna ytterligare. Som om detta inte var nog finns också farhågor för insektsangrepp och svåra skogsbränder. Vad blir effekterna av en varm och torr sommar med stora mängder kvarlämnat ris och virke ?

Ett sätt att komma från en del av ovanstående problem, förena naturvårds och produktionsinsatser och samtidigt rikta stöd direkt till drabbade markägare vore att under kontrollerade former markbereda med eld. Kunskapen om detta finns i landet, men har under senare årtionden i stort sett bara tillämpats i begränsad omfattning och av naturvårdsskäl. Orsaken till detta är framförallt den stora kostnaden för övervakning av bränderna.

Regeringen och skogsvårdsorganisationen har nu en unik möjlighet att gå in med kraftfulla stödåtgärder som skulle få en rad positiva effekter. För drabbade skogsägare mildras de ekonomiska konsekvenserna och återbeskogningen förbättras samtidigt som man får flera naturvårdsvinster. Det finns alltså många goda skäl för att, särskilt i nuläget, låta hyggesbränning komplettera traditionell markberedning.

1. Genom att bränna riset kontrollerat förekommer man vilda skogsbränder.

2. Det är en lämplig föryngringsmetod, på många marker behövs ingen ytterligare markberedning .

3. Metoden frigör maskinparken för andra ändamål.

4. Om skogsvårdsorganisationen tilldelas medel för att leda storskalig bränning i stormområdena så kommer detta att vara ett påtagligt stöd direkt till drabbade markägare.

5. Den brända veden utgör ingen grogrund för bark- och märgborrar. Risken för massförökning av skadeinsekter minskar.

6. Det är till fördel för den biologiska mångfalden . Bränd skog och bränd död ved är en mycket stor bristvara i det sydsvenska skogslandskapet. Många hotade och sällsynta arter gynnas direkt och indirekt. Särskilt i de östra delarna av stormområdet finns en brandberoende fauna och flora.

7. I kombination med hägn kan brandföryngring vara ett sätt att få in fler (och mindre stormkänsliga !) trädslag än gran i skogen.

I en katastrofsituation som den vi befinner oss i nu är det nödvändigt att kraftfulla åtgärder sätts in och att okonventionella metoder prövas. En sådan åtgärd vore att försvaret fick i uppdrag att medverka vid brandbevakning. Krigsmakten och brandförsvaret förfogar över såväl personal som materiel för röjning av brandgator, bevakning, kommunikation och släckning. Om dessa resurser gjordes tillgängliga för skogsvårdsorganisationen skulle både produktions och miljömålen främjas.

Den uppväxande löv och tallskogen utsätts för ett omfattande viltbete. Generösa bidrag till stora vilthägn skulle ge markägarna möjlighet att satsa på fler trädslag än gran.

Det är denna och nästa sommar som det avgörs hur framtidens skog komer att se ut i de stormdrabbade områdena. Just nu är det en öppen fråga om vi får jättelika granåkrar eller ett verkligt ståndortsanpassat skogsbruk med många trädslag. Ta chansen att skapa en rikare skog !

Claes Hellsten
Ordförande i Gränna Skogsgrupp (SNF)

Några rader om stormen och effekterna av den. Skogsstyrelsen sitter just nu och räknar på vilka föryngringsinsatser som kommer att krävas framöver, alltså arealen som måste föryngras och om det finns maskiner, plantor o.s.v. för detta. Helt klart är att antalet maskiner, plogar o.dyl. inte kommer att räcka till för att på konventionellt sätt återbeskoga all areal, särskilt nu när alla maskiner kommer att vara upptagna med stormröjning.
Det, vilket har luftats i media några gånger. Detta skulle bero på allt ris och virke som under sommaren kommer att torka upp och utgöra en brandrisk.
Är inte detta ett tillfälle att slå ett slag för hyggesbränningen? Jag ser flera fördelar med det som man kan lyfta fram i olika grupperingar:
1. (fast det kanske är bättre med skogsbränder när man tänker efter).
2. Det är en lämplig föryngringsmetod på vissa marker, utan att man behöver markbereda.
3. Metoden frigör maskinparken för andra ändamål.
4. Det kan vara bra för mångfalden genom att mängden bränd död ved ökar, och förnatäckena minskar.
5. Den brända veden utgör en mindre risk för skadeinsekter (bark- och märgborrar).
Ja, det var väl det. Kan det vara något?
Det blir väl max några få markägare som tar till denna metod, men på lite längre sikt så ökar man förmodligen intresset för brand och hyggesbränning.
Verket och Lst kunde kanske ta tillfället i akt och göra försöksytot samt några "stormreservat". Det finns ju en del markägare som vikll sälja, så det kunde kanske ske utan konfrontationer. Staten kunde kanske ockspå gå in med medel för att säkra bränningarna, de är ju ganska personalkrävande. Varför inte utnyttja försvaret ? Generösa bidrag till hägn vore också välkommet, då kunde vi kanske få tillbaka tallen som produktionsträd i Småland.
mvh
Claes Hellsten