|
Till Red. för BioDiverse 11 feb. 2002.
Jag har gått i skogen sedan 1950 och arbetat ideellt med naturvård i 20 år, i skogar i Hälsingland, Gästrikland, Härjedalen och Åsele lappmark, och lite i Uppland, Dalarna och Norrbotten. Jag har läst statistik och rapporter från Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket, skogsvetenskapliga arbeten och skogstidningar. Jag har tagit del av många föreningsmedlemmars erfarenheter.
Hur det går med skogens naturvärden kan beskrivas ur två olika perspektiv. Det första är människans: Vi betraktar vad vi har gjort. Vi har skaffat oss ökade kunskaper. Vi har ökat anslagen för säkerställande. Reservatsarealerna har vuxit. Det andra perspektivet är de hotade arternas. De ser vad vi inte har gjort. Vi har inte stoppat skövlingen av deras skogar.
Näringen, regeringen, myndigheterna och nästan alla massmedia väljer människans perspektiv. Jag väljer de hotade arternas perspektiv och ser att det går utför. Större arealer skog med höga naturvärden avverkas än de som sätts i reservat. Arealen skog med höga naturvärden minskar. Framtidsutsikterna för de hotade arterna försämras.
Exempel på utförslöpan
År 2000 tröttnade ideella naturvårdare på att passivt åse den negativa utvecklingen. Nätverket för Naturvård i Svensk Skog bildades. Vi kunde inte visa hela sanningen, men vi kunde samla exempel på dålig naturvård i skogen. Vi har nu ett par hundra exempel från hela landet, bl.a. följande.
# Den 12 okt. 1998 kom polisen till Arvliden, V om Sorsele, för att bryta blockaden mot avverkning av gammelskog med minst 7 rödlistade arter. Fastighetsverket avverkade området (Pontus Wallen).
# Fastighetsverket bröt 2000 väg in i skogen på Storberget, 4 mil N om Vilhelmina, och avser att där avverka. De fyra områden, vardera c:a 15 ha stort, som har avverkningsanmälts, hyser 14, 13, 10 resp. 10 rödlistade arter. Planerna diskuterades vid exkursion i sept. 2000 och inte ens Mikael Norén vid SKS stödde bedömningen att samtliga områden var nyckelbiotoper (Pontus Wallen).
# År 1997 i Skellefteå kommun befanns 2,8 % av den produktiva skogen ha så höga naturvärden att den borde tas undan från skogsbruk. Andelen skyddad skog var då 0,48 %. I slutet av 2000 har 400 ha av de tänkta reservatskogarna avverkats, medan bara 240 ha har fått skydd. Andelen skyddad skog har ökat till 0,55 % (Patrik Nygren)
# Våren 2000 avverkade en markägare vid Fängsjön i Österfärnebo, Sandviken, avsiktligt en lokal för strandskinnlav för att förhindra reservatbildning. Han lyckades (Anders Delin)
# StoraEnso avverkade 2000 minst 1 ha av Moras finaste tallnaturskog vid Åsklitten. 350-åriga tallar med brandljud och torrakor med bohål avverkades. Certifieraren kallar avverkningen ett misstag men ger inte Stora någon reprimand. Länsjägmästaren godkänner (Bengt Oldhammer)
# I jan. 2002 har en 20 ha stor nyckelbiotop i Dalby, Torsby, på fastigheterna Hjällstad 3:12 och 3:78 avverkningsanmälts. I området finns gräddticka, vitpudrad svartspik, violettgrå tagellav och brunpudrad nållav. Länsstyrelsen kan inte göra reservat av då det är för litet och pengar saknas. SVS kan inte göra något då det är för stort (Sebastian Kirppu).
# Den 8 okt. 1992 invigde biskop Lars Eckerdal Göteborgs stifts "Rio-reservat" vid Lilla Bråtatjärn norr om R 40 vid Mölnlycke med en invigningsbön: "Herren välsigne det här området … i evinnerlighet". Den 1 feb. 2002 avverkningsanmälde en privat markägare detta reservat tillsammans med ytterligare 28 ha av den skog som han samma dag hade köpt av kyrkan (Michael Nilsson).
# I jan. 2002 skulle länsstyrelsen bilda naturreservat på 27 ha i Kärnås, Knätte socken i Ulricehamn. I dec. 2001 upptäcktes att markägaren avverkat drygt 2 ha och gallrat 6 ha av en nyckelbiotop som ingick. Naturskyddsföreningen bedömer området som den intressantaste barrskogen i kommunen. (Borås Tidning 8 dec. 2001)
Brister i den offentliga statistiken
Riksskogstaxeringen upplyser inte om naturvärdena i den svenska skogen. Äldre åldersklasser specificeras inte, utan redovisas kollektivt som 160+ år. Åldersmätningar med provborrning utnyttjas i ringa grad för bestånd och för trädindivider.
En grov uppskattning av var de höga naturvärdena finns är att identifiera skog som är 25 år äldre än lägsta slutavverkningsålder och har stått orörd under de senaste 25 åren (SNV rapport 4707, sid. 53). Enligt denna definition fanns 1991 endast 830 000 hektar "naturskog" kvar, förutom fjällnära skog och reservat. Detta är 3,8 % av skogsarealen. Siffran torde i dag vara lägre. Bevarandemålet fram till 2010 är enligt Miljömålspropositionen att avsätta ytterligare 900 000 hektar skog. Vi tycks redan ha missat det målet.
Knappt 1 % av skogen klassas som nyckelbiotop. Inte ens denna del klarar sig undan avverkning.
I utvärderingen av Skogspolitiken, SUS 2001, meddelande 2-2002, sid. 32, uppges att storskogsbrukets avsättningar för naturvård endast till en tredjedel håller nyckelbiotopkvalitet. Inom små- och mellanskogsbruket håller bara en sjättedel av avsättningarna nyckelbiotopkvalitet (sid. 21).
Påståendet att det går utför med naturvården i skogen bekräftas - i omvända ordalag - i SUS 2001, meddelande 1-2002, sid. 162: "Skogspolitikens främsta effekt på den biologiska mångfalden är därför att utarmningstakten av den biologiska mångfalden väsentligt bromsats".
Blindbock i örtagård
Det nationella miljömålet i skogen hotas av avverkningar i blindo. Förslag till metoder för att stoppa utarmningen har framkastats. Man kunde granska samtliga avverkningsanmälningar ur naturvårdssynvinkel. Man kunde stoppa avverkning av gammal skog i väntan på att den inventeras, speciellt gammal skog som aldrig har varit kalhuggen.
Skogsstyrelsen basunerar ut att skogsnäringen har klarat miljömålet bra. Massmedia granskar inte detta utan för det positiva budskapet vidare. Opinionen dövas. Utvecklingen blockeras.
Sanningen är att läget kontinuerligt försämras för de hotade arterna i skogen och att miljömålet i skogen håller på att gå förlorat.
Anders Delin, Kulgatan 40, 81171 Järbo, 0290-70821,
Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar. Du måste tillåta Javascript för att visa e-postadressen
Kommentar: Hela den exempelsamling som Nätverket för Naturvård i Svensk Skog sammanställer finns att se på Dala-Demokratens nätupplaga, under "Greider". Exempelsamlingen uppdateras fortlöpande.
|